Isabelle, bara jag.
heej.
gud vad skönt att få skriva ut sina känslor. Ett nytt sätt att berätta hur man tänker och mår. Jag har nog inte vart speciellt inne för det här med att blogga, men jag har bestämmt mig för att ge det ett försök ändå.
Mitt liv, mitt liv går nog inte att bara skriva ner så där... för man måste ha vart med om det jag har för att riktigt förstå. Jag tror det är så för alla. Jag har en underbar familj, som bryr sig om mig och vill mig mitt bästa. Men ändå så har jag gjort en del saker som har fått dom att tappa tilliten till mig. jag har bestämmt mig för att nästa år så ska jag verkligen bara vara mig själv, försöka fokusera mer på vad jag gör i skolan än det som händer runt omkring mig. För jag vet att jag så mycket bättre än jag gjort tidigare. Men just nu känner jag bara att jag vill ta det lugnt, det är ju sommarlov.
Oj oj oj, mitt sommarlov började inte alls kul. Jag har betett mig som en riktig idiot, en egocentriskt bitch mot mina kompisar, och jag har fått den skiten jag förtjänat nu. Jag har lärt mig en viktig läxa, att aldrig ens prata med någon som man vet att en av sina bästa vänner gillar. Jag gjorde ett misstag. Jag började prata med en kille, V, som en av mina allra bästakompisar, C, gillade. Jag visste att det inte var smart gjort, men ändå så var jag så otroligt dum i huvudet och fortsatte. Jag vågade inte säga något, för jag visste att jag säkert aldrig skulle bli förlåten. Jag var ändå tvungen att berätta det för någonså jag berättade det för två av mina andra bästakompisar J och E . Dom lovade att inte säga något, men jag förstod att det måste vart tungt att gå och bära på en sån sak. Eftersom dom älskade C minst lika mycket som jag. En söndag så får jag ett telefonsamtal, det var C. Jag svarade med en glad ton; heej gumman! hur är det? men svaret blev inget jag förväntade mig; Jag vet allt om V, Issa. Precis allt.
Jag glömmer aldrig den känslan som jag fick då, jag blev helt iskall. Jag hörde att C var helt förstörd. Nej nej nej, vad har jag gjort. Skit. jag förökte hålla mig lugn ändå, jag ville inte bryta ihop; C, jag kan förklara.
Hon ville inte ens höra en förklaring till skiten.. hon la på i mitt öra. Jag bestämmde mig för att ringa E; E.. C vet allt om V, jag vet inte vad jag ska göra.. hon hatar mig.
Hon spelade dum; nej va? gör hon? vad sa hon då? Fyfaan, säger jag bara. Det var samma sak när jag ringde J. Båda spelade dumma för att dom inte ville att jag skulle bli sur på dom. Men jag fattade efter att tag att de va dom eftersom jag ringde V och frågade om han hade sagt något, och det hade han inte . Men men , alla gör sina misstag. Allt löste sig tillslut, eller egentligen inte. Men vi pratar inte om det längre.. och det är skönt.
Det var allt jag hade att bjuda på den här gången, c yaao suckers // balls
